Mentaliseringsbaserad terapi

Mentaliseringsbaserad terapi är en behandlingsform som är särskilt anpassad för komplexa och djupgående psykologiska problem som emotionell instabilitet och andra personlighetssyndrom. MBT finns i många olika former. Inom den offentliga sjukvården finns MBT som gruppterapi och kombinationsbehandling. Jag arbetar enbart med MBT i individuell psykoterapi.


Socialstyrelsen rekommenderar MBT för vuxna med personlighetssyndrom, med eller utan samsjuklighet. På Socialstyrelsens hemsida finns mer information om MBT, forskningsläget och rekommendationerna kring behandlingsformen. De senaste åren har forskningen om MBT utvidgats till fler målgrupper och det finns bland annat stöd för att behandlingen har god effekt vid autism, PTSD och komplex traumatisering.

Att gå i mentaliseringsbaserad terapi

Terapin börjar med att vi tillsammans kartlägger hur din mentalisering fungerar och var den brister. Utifrån det bestämmer vi vad vi ska lägga fokus på i behandlingen – att mentalisera andra, dig själv eller båda, att bli bättre på att känna känslor eller på att tänka kring känslorna eller båda. Oftast arbetar vi både med att mentalisera händelser som uppstår i livet här och nu – konflikter, känslostormar och annat som blivit svårt att hantera under veckan – och med att bearbeta traumatiska minnen och starka känslor från händelser i det förflutna som aktualiseras av den aktuella händelsen.





Riskbedömning och säkerhet


Det är vanligt att må sämre när man börjar i terapi. Under hela terapin är det vanligt att måendet går upp och ner i perioder. Det är slitsamt att tänka på sitt liv och sina känslor så mycket. Att känna sig förstådd och validerad kan kännas skönt men också väcka sorg och minnen av alla gånger i livet man inte känt så. Att börja prata om traumatiska händelser kan göra att man minns mer av dem och att de känns närmare. Ibland kan strategier som tidigare fungerat, som att trycka undan sina känslor genom att distrahera sig med arbete, upplevelser eller missbruk, sluta fungera innan man har hunnit utveckla bättre sätt att ta hand om känslorna.





Trygg livssituation


För att behandlingen ska ske på ett säkert sätt är det viktigt att ha en någorlunda trygg livssituation omkring sig när man börjar i terapi. Man bör inte vara mitt inne i ett missbruk eller ha nära till skadliga impulser. Boendet och ekonomin behöver vara ordnat så att man har en trygg plats att landa på rent fysiskt. Om man behöver stöd mellan terapitimmarna behöver det ordnas genom exempelvis anhöriga eller sjukvårdskontakter så att man inte finner sig ensam med överväldigande känslor. Om dessa grundläggande behov av trygghet är uppfyllda kan det långsamma och metodiska arbetet i MBT leda till ett förbättrat mående som håller över tid.





Mentalisering

Att tänka om sitt eget och andras inre


Att mentalisera sig själv innebär att ta ett litet avstånd till sina känslor och reflektera kring dem utan att helt stänga av. Att mentalisera andra innebär att fundera över deras inre liv och försöka förstå dem men ändå vara medveten om att de har en hel inre värld som man inte kan se, bara ana.





Det inre i kaos


När livet är en ständig kamp för att hålla sig flytande i sina ständiga känslostormar, om man blir rasande för småsaker eller känner sig tom och övergiven av bara tanken på att vara ensam, då kan det vara så att man har svårt att mentalisera sig själv. När man är ovan vid att känna och tolka sina känslor kan de kännas som obegripliga vågor som kommer utan anledning och ställer till kaos. Genom att mentalisera lär vi oss rida på vågorna, förstå var de kommer ifrån och hur vi ska fatta beslut som gör att vi mår bättre.





Tomhet eller känslostorm


Den som har lätt för att tänka men svårt att urskilja och stå ut med känslor kan ibland förlita sig allt för mycket på sin intelligens och fastna i en känsla av tomhet. Då övar vi upp förmågan att flytta uppmärksamheten från tankarna till hur det känns i kroppen. Det kan få känslorna framträda starkare och tydligare. Det är vanligt att pendla mellan en plågsam tomhet och outhärdligt starka känslor. I MBT övar vi på förmågan att balansera dessa pooler – att få tillgång till tankeförmågan när känslorna är som starkast och att hitta till känslorna när intellektet tagit över.





Att tappa bort sig själv


Många som har vuxit upp utan tillräckligt stödjande vuxna har blivit duktiga på att läsa av och förstå andra men inte på att känna och förstå sitt eget inre. Den kontrasten kan vara svår att förstå för både en själv och omgivningen men ofta handlar det om övning. Att växa upp i en farlig eller ensam värld där man inte blir sedd och förstådd ger massor av övning i att läsa av andra för att förutse deras beteende, skydda sig eller ta hand om dem för att undvika problem – men ingen övning alls i att känna och förstå den egna inre världen. I MBT byter vi fokus och övar upp förmågan att fästa uppmärksamheten på den egna inre världen för att förstå de budskap som känslorna och kroppen skickar.





Relationer i ständig kris


Om man ofta hamnar i konflikter, upplever andra som obegripliga eller ologiska eller ofta sårar andra utan att mena det, då kan det vara så att man har svårt att mentalisera andra. Man kanske är så upptagen av det egna inre kaoset att det är svårt att fokusera på någon annan, eller så har man bara aldrig övat på att byta perspektiv. Genom att öva upp förmågan att mentalisera andra lär vi oss se dem som hela och kännande personer vars handlingar har syfte och mening. Då är det lättare att lösa konflikter och behålla de människor vi tycker om nära oss.





Öva upp mentaliseringsförmågan


Mentaliseringsbaserad terapi kan sägas bestå av två delar. Den ena är att lära sig mentalisera sig själv och andra och öva på det tills det går lätt. Den andra är att lära sig känna igen när man inte mentaliserar - att upptäcka sina mentaliseringssammanbrott - och att lära sig hur man ska hitta tillbaka till sin mentaliseringsförmåga om och om igen. I MBT mentaliserar vi tillsammans. Vi utgår från aktuella situationer mellan dig och någon annan som hänt nyligen, en konflikt eller något du inte förstår. Sedan mentaliserar vi både dig och den andra personen. Ibland mentaliserar vi också vad som händer mellan oss när vi sitter i terapin och pratar med varandra.





MBT vid trauma


Det är vanligt att ha svårt att mentalisera när man varit med om svåra trauman. Traumatiska minnen är ofta överväldigande och gör det svårt att tänka och att skilja situationer i nuet från det man varit med om. Att överväldigas av minnen av många olika traumatiska situationer leder inte till läkning, tvärt om kan man bli återtraumatiserad och må sämre.


När vi arbetar med trauma i MBT avgränsar vi oss till att bara beröra en liten bit av traumat varje gång så att det är möjligt att bearbeta känslorna. Att lära sig att göra den avgränsningen – att styra sin uppmärksamhet bort från associationerna till nästa minne och nästa minne som hotar att överväldiga – är en viktig del av behandlingen i början och kan leda till ett förbättrat mående även utanför terapin. Det långsamma arbetssättet är en förutsättning för att terapin ska fungera och inte vara skadlig, men det kan kännas frustrerande och göra att behandlingen tar tid.





MBT vid autism


Om svårigheterna att mentalisera beror på autism behöver behandlingen vara tydlig och pedagogisk. Vi fokuserar då oftast på att metodiskt utforska den egna kroppens signaler för att förstå hur olika känslor känns och hur man kan ta hand om dem. Många autister har inte kunnat lära sig hur deras egen kropp signalerar eftersom de vuxna omkring dem har haft så annorlunda upplevelse och inte kunnat spegla autistens egen inre värld. Det leder för många autister till förvirring kring de egna upplevelserna och en känsla av att det inre mest är ett plågsamt brus.


Att lära sig mentalisera sig själv och förstå hur det känns att vara hungrig, trött, arg eller ledsen kan ta tid i början. Många autister har också svårt att mentalisera andra och mycket tid kan behöva läggas på att förstå de signaler andra skickar och hur man ska förhålla sig till olikheterna i känslor och behov mellan sig själv och viktiga personer i omgivningen.


En vanlig upplevelse för autister är att maskera det som faktiskt känns och i stället utåt prestera det som omvärlden förväntar sig. Detta kan leda till utmattning och ensamhet. Att upptäcka vem man är bakom masken och prova sig fram till ett sätt att leva som sig själv ute i världen men också komma överens med andra människor är ett viktigt arbete i terapin.